Oktobermorgon

En grå bubbla. Någon har blåst en stor bubbla av sitt gamla tuggummi. En morgon vaknar vi och finner att vi är inuti.

Solen lyser svagt genom bubblans övre del. Markdimman löses upp och stiger mot det grå.

Bilen är blöt. Några löv klibbar fast.

På väg nerför backen ser jag rakt fram mot molnväggen över den färgskiftande skogen. Kanske finns det en öppning?

Som vanligt hinner jag köra om tre och endast tre ivrigt trampande cyklister på skolvägen ut mot Kronoberg.

Hela dagen hörs ett dovt brus. Det är bilar och flygplan. Det är ventilationsanläggningen. Det är surrande tankar i en trött hjärna.

Tung i huvudet. Instängd i tiden. Vintertid. Tiden instängd i en grå bubbla.